Skrivet av: Chris | 24 maj, 2012

De första korallerna…

Många tror att koraller är växter. Det gjorde även jag fram tills nyligen då jag började läsa intensivt om saltvattensakvaristik. Koraller ser ju onekligen ut som växter, men de räknas faktiskt som djur. Man kan dela in koraller i så många arter att det är lönlöst att ens försöka lära sig en bråkdel av dem, så jag bestämde mig helt enkelt för det jag anser vara det viktigaste; att lära mig skilja på grundtyperna. Med en grov generalisering fann jag att det främst handlar om vad som kallas för stenkoraller, mjukkoraller och anemoner. Av dessa anser jag personligen anemoner vara de mest intressanta, då de faktiskt kan förflytta sig med egen motorik tills de finner en plats de trivs med där ljus och vattenströmmar är tillfredsställande för just den individen. Mjukkoraller är vad det låter som – koraller som är mjuka. En del av dessa kan kallas läderkoraller för att de har en yta som ter sig lite som tjock läder. Många inom denna släkt har en trädliknande form och gemensamt för de flesta är att de likt anemoner svajar och rör sig ganska mycket i vattenströmmarna. De kan dock inte förflytta sig för egen maskin som anemoner kan.

När jag funnit exemplar som jag gillar så kommer jag skaffa 2-3 anemoner och förhoppningsvis så bildar mina clownfiskar revir i och kring någon av dem, likt den symbios som är så vanlig i haven mellan clownfiskar och anemoner. I övrigt blir det mestadels mjukkoraller. Dels för att jag tycker det är vackert när de rör på sig och vajar fram och tillbaka, men också för att mjukkoraller är mindre känsliga jämfört med stenkoraller i fråga om ljus, salthalt, vattenströmmar, temperatur, pH, kH och föroreningar. Stenkoraller kallas så främst för att de i regel är hårda och lever helt eller delvis inuti ett skyddande lager av kalkskelett. På somliga stenkoraller kan polyperna (”tentakler”) sticka ut från korallens kalkskelett och svaja i vattenströmmarna, vilket kan få dem att misstas för både mjukkoraller och anemoner. Men grundregeln är, om jag förstått det rätt, att en stenkorall alltid har mer eller mindre hårt kalkskelett någonstans på kroppen.

Oavsett art, sort eller typ så är de flesta koraller oerhört vackra med intressanta former och härliga färger som tillsammans bidrar till det magiskt estetiska landskap som ett friskt och levande korallrev utgör. Akvarielagret har en del koraller. Bromma ZooMarknad har fler, men Triton Akvarium (också i Stockholm) har överlägset mest att välja på. Här finns ett massivt utbud av det mesta och tar man sig tid att botanisera så finner man med stor sannolikhet ganska precis det man letar efter. Här köpte jag nu mina första koraller och till skillnad mot vad jag borde, så föll jag för två stenkoraller trots varningarna om svårigheterna. Det blev en Euphyllia Glabrescens och en  Merulina Ampliata. Det återstår nu att se om de klarar sig och kommer att trivas…

Euphyllia Glabrescens – En stenkorall med långa mjuka polyper som påminner om en anemon.

Merulina Ampliata – En stenkorall med vackert flouriserande gröna streck.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: